Vi är mitt uppe i en husrenovering hos oss... Den har varit igång så länge jag kan minnas. (Vilket kanske är att överdriva, men ett år åtminstone!) När vi gifte oss denna sommar, närmare bestämt 12 juli, hade vi bröllopsfesten hemma hos oss, i tält på gräsmattan. Det betyder att det var en hemsk panik den sista månaden innan bröllopet för att få det att överhuvudtaget se ut som ett hus och en gräsmatta. Det lyckades enligt min mening riktigt bra, men ingalunda gjorde vi det själva. Här hade vi tjänstvilliga släktingar och vänner som ställde upp i vått och torrt, som satte sina egna åtaganden till sidan för att kunna hjälpa oss - vi är er evigt tacksamma!
MEN... efter bröllopet åkte vi på bröllopsresa (till Prag - jag ska visa lite bilder nångång) en vecka, vår byggjobbare hade lite semester och... Dit gick en månad. När nu byggandet kommit igång igen hade vi (läs: jag) vant mig vid att inte behöva ha dammsugarsladden i väggen hela tiden för att vara i beredskap och kunna suga upp damm och sågspån dygnet runt. Jag hade också vant mig vid att inte ha ett gruslass under fötterna när jag går från köket till vardagsrummet (jag måste ha inneskor för att inte få spunk av gruset). Bland annat. Mycket annat hade jag också vant mig vid. Så nu när det börjat igen är jag lite ovan.
Det som syns på den övre bilden är trappan som leder upp till övre våningen där vi har vårt sovrum och teverum. Den andra bilden är från ett sovrum på nedre våningen som nu är på G. Om nån har tips på fina tapeter och golv tas det med tacksamhet emot. Det, liksom målandet av takpanel hänger onekligen bakom hörnet. Panelen lär bli vitlaserad som i resten av huset.
Men nu låter det som att jag är mycket "knaro" (enligt min man kanske jag nog är det också). Jag tycker ju egentligen att det är helt obeskrivligt roligt att få göra någonting eget av någonting som redan har en personlighet. Vi renoverar alltså ett gammalt hus. Tänk att få inreda och välja färger från grunden och bevara nån gammal stockvägg här och där - det är inte alla förunnat!
Men jag kan inte sluta grubbla över en sak: Hur kunde vi vara så dumma att vi valde att bo i det hus vi samtidigt renoverar?! Det övergår mitt förstånd.
...jag glömde ju påpeka det allra bästa - vi får golvvärme i hela huset! Guldstjärna till den som uppfann det från en som använder ullstrumpor sommartid.
2 kommentarer:
Vet du, det där låter väldigt bekant! Vi gifte oss för 10 år sen och var då mitt i renoveringen. Och liksom ni bodde vi mitt i det hela...
Det som vi många gånger tänkt på skrattat gott åt var att väl framme vid altaret säger prästen: "... och hemmet står färdigt..." Om han bara vetat hur vi hade det här! Vi sov på vinden, hade wc i källaren, duschen i bastun i källaren, kokvrå i det som skulle bli badrummet osv... Men det gick det också och vi är fortfarande gifta!.. ;)
Men någon golvvärme har vi inte... :(
Lena B
Men hej!
Vilken kul överraskning att hitta dig här! Klart du får länka, gör det genast jag med. Ser att du har lite att lära mig med inställningar o. dyl., he he... Ser fram emot att få se en del pyssel från dig här också. Även om jag förstår att du har händerna fulla med annat, men jag anar att du smyger in något mellan varven.
Det ser jättefint ut det du visar på bilderna! Gillar väggen i hallen. Kommer att bli så fint! Jag älskar gamla hus och du kan skatta dig lycklig som har möjligheten till ett:)
Och du, grattis förresten! Tror inte jag hunnit med det än... Hoppas ni hade en alldeles underbar dag och att livet som äkta hustru startat bra;)
Ha det bra!
Skicka en kommentar