Ny jobbvecka

Tog ett 2 månaders vikariat på det kära gamla jobbet var jag vikarierade förra fredan. Det komiska(?) i situationen var ju att jag redan i princip skrivit under ett arbetsavtal för 5 veckor på ett annat ställe, men lyckades -tack vare mycket förstående arbetsgivare- få det hävt till förmån för det ur min synvinkel mera attraktiva alternativet. Konstigt hur allt ändå löser sig på nåt sätt! Och sen undrar jag lite över den utbredda arbetslösheten... Jag menar-nu borde jag ju egentligen jobba på två ställen samtidigt. Och jag har inte sökt nåt av de jobben.

Det känns helt ok att jobba, eftersom vi fått pusslat ihop Ebbas dagar med far, fammo och mommo. Dagis tycker jag hon är på tok för liten för vid ynka 10 månader, men jag förstår ju att det inte alltid finns alternativ... Och lånen amorterar ju inte sig själva heller. Till så stor hjälp i hushållsekonomin är man tyvärr inte med FPAs hemvårdsstöd på i runda slängar 250 euro per månad, så vad gör man?! Men till våren får vi leva lite knapert på knäckebröd och vatten, för då har jag tänkt vara hemma och uppleva och njuta av Ebbas framfart. Jobba lär jag ska hinna göra senare också.

Om jag lärt mig tacka nej till jobberbjudanden förstås... Hur gör man det? Tackar nej, alltså.





...så här liten blir hon ju aldrig mer. Här nån dag gammal på BB.